torsdag 4 december 2014

I huvudet på en internutredare.

Hur fungerar tankebanor och slutledningsförmåga hos den genomsnittlige internutredaren hos Polismyndigheten?


Frågeställningen brukar aktualiseras så fort man haft med dem att göra. Det är i vart fall inte samma tankevärld såsom hos den genomsnittligt normalbegåvade civilisten.


Kriminalkommissarie Annkristine Nyström tillika internutredare hos Polismyndigheten Västra Götaland, är en individ vilken är väldigt mån om att inte få fram någon som helst information (det som skulle kunna bli till "bevisning"), vilken kan uppfattas som obehaglig (sann) eller på annat vis komprometterande för den brottsmisstänkte.

I sin glödande arbetsiver förmår hon tolka saker på ett sätt såsom ingen annan mäktar med (undantaget andra internutredare och åklagarna på polismål).
Allt för att kunna bistå åklagarna på Riksenheten för polismål (Särskilda åklagarkammaren) med ett material som gör att Förundersökningar kan läggas ned, alternativt aldrig inledas.


För att exemplifiera nyss nämnda:



Ovanstående är ett dokument som är upprättat innan någon av de inblandande poliserna har hörts, vilket inte är så konstigt då ingen av poliserna förhörs/frågas ut verbalt.

De inblandade poliserna lämnar däremot in skriftliga redogörelser ungefär en halv till en månad efter det att polismåls åklagare Bengt Landahl redan har lagt när ärendet, vilket han gör strax efter det att Annkristin Nyström förser honom med det här förljugna dokumentet.

Ärendet har tidigare blivit nedlagt först av Lars Willquist och sedan även av Monica Mimer (som inte ens har haft hand om ärendet).

Så poliserna fick ganska så exakt 1år på sig (från april 2008 - april 2009) att prata ihop sig om en gemensam historia/bild av ärendet,  innan dess att de tillslut lämnade in skriftliga versioner av händelsen (som föga överraskande gav stöd till dem själva och deras agerande).


Kriminalkommissarie Annkristine Nyström säger då i dokumentet ovan att:

1. Nu VET vi att patrullen fick låna moderns nycklar till Fredrik Ekdahls bostad.

2. Nu VET vi att patrullen sagt att Fredrik inte var hemma, när de återlämnade nyckeln till modern.

3. Nu VET vi att modern bjöd in patrullen i bostaden för att de inte skulle behöva stå i trapphuset och prata.

4. Nu VET vi att modern själv räckte över telefonen till polisman då det ringde.



Motsvarande text för en normalbegåvad person, med ett icke förljuget sinnelag, skulle istället bli som följer:

1. Nu VET vi att patrullen hotat modern och utövat utpressning för att på så vis få tillgång till nycklarna till Fredrik Ekdahls bostad.
2. Nu VET vi att patrullen sagt till modern att de har vetskap om att Fredrik inte är hemma i och med att de sa "han kommer aldrig att få reda på att vi har varit inne i lägenheten" när de utövade sin utpressning medels hot.
3. Nu VET vi att patrullen trängde in i moderns bostad olovandes.
4. Nu VET vi att polisman Persson ryckte telefonen ur moderns hand, olovandes.

Samt då den personella husrannsakan utfördes hos annan än misstänkt gärningsman, då kan vi EJ åberopa begreppet "samtycke", se SOU 1995:47 s145.

Det står även klart att husrannsakan som skedde i Fredrik Ekdahls bostad var Reell och ej såsom påståtts Personell.






Nedanstående är en längre beskrivning av vad som sammanfattats här ovan:

År 2008 så begav sig poliserna tillika kriminalinspektörer Rolf Persson, Hans-Erik Withfeldt och Hans Orvesjö hem till Ekdahls mor och skulle då på eget bevåg utföra en så kallad "Personell husrannsakan hos annan än misstänkt gärningsman".

Då det saknades laga stöd för förfarandet (krävs 2st av varandra oberoende vittnen som skall ha observerat MT på adressen alternativt att en polisman själv har gjort det), så upprättades inget protokoll över husrannsakan. Självklart fanns det inte heller något beslut från åklagare.


Poliserna Persson och Withfeldt ringer på Es moders dörr medans Orvesjö håller vakt utanför porten (såsom modern uppfattat situationen när hon såg den tredje polismannen genom sitt köksfönster).

Här är polisman Orvesjö när han inte håller vakt:



Persson och Withfeldt kräver att få komma in i lägenheten och när modern ifrågasätter det och undrar vad det gäller, då får hon till svar "Vi skall hämta din son!" och när följdfrågan då blir vad har han gjort, då får hon till svar "Han är misstänkt för brott".

Mitt under det här samtalet (som sker i trapphuset), så ringer moderns mobiltelefon och polisen Persson tränger sig då in i lägenheten (med kollegan i släptåg) och griper tag i telefonen ur moderns hand och säger "Vem är det jag talar med!", varpå samtalet avslutades av uppringaren (då denne trodde att det var fel på telefonlinjen pga mansrösten som bröt in i samtalet).


Poliserna Persson och Withfeldt (sistnämnda syns här nedan. Foto: polisen.se/lansmannen)



frågar då modern "har du några nycklar till Fredriks lägenhet?", vilket modern medger att hon har.

Poliserna P och W kräver då att få nycklarna till bostaden vilket modern vägrar.

Polis P säger då "Det här kan gå till på ett smidigt sätt eller ett brutalt sätt! Antingen ger du oss nycklarna nu och vi går upp och konstaterar att Fredrik inte är hemma, eller så kommer det ett stort antal icke civila poliser och icke civila polisbilar och vi bryter då upp dörren till din sons lägenhet".

Modern säger då i förhör med Annkristine Nyström att "då upplevde jag det som att jag inte hade något annat val än att ge ifrån mig nycklarna" samt "poliserna säger då även att, "Fredrik kommer aldrig få reda på att vi har varit inne i hans lägenhet".

Poliserna Whitfeldt, Orvesjö och Persson skall alltså inte alls på någon Personell husrannsakan (söka efter person) utan dessa är istället helt och hållet inriktade på att göra en Reell husrannsakan (söka efter föremål i lägenheten).

Inte heller den här husrannsakan upprättas det något protokoll över. Inte förrän flera månader senare när polismästaren över PO1 ifrågasätter varför den misstänkte inte fått ut något sådant när densamme blev slutdelgiven FU i form av FUp.
Fast då upprättas endast ett protokoll för en styck Personell husrannsakan (vilket ej avsåg den hos modern) och inte så som det egentligen var, en Reell dito.


Att Polismyndigheten kryddar det här förfarandet, med att år 2010 skicka hem 8st piketpoliser till moderns adress efter det att de samma redan hade gripit Fredrik och då hos modern bryta upp hennes dörr, det hade antagligen Annkristin Nyström (om hon fått ärendet) beskrivit såsom:

 "Nu VET vi att modern bad piketpoliserna att bryta upp hennes dörr"

riksenhetenforpolismal.org

Inga kommentarer: